Örtmedicin och helhetsterapi

Hem -> Övrigt -> Anslagstavla

 

Kvinno-örter

Örtmedicinsk behandling för obalanser som rör kvinnliga
hormoner, könsorgan, menstruation, sexuell förmåga och
reproduktion


PMS
PMS med blodsockersvängning:

 Dong Quai, Sarsaparilla


PMS med emotionell obalans/starka känslor som känns svåra att möta/hantera: 

Agnus Castus, Hjärtstilla, Mattlummer

 

PMS med ömhet i brösten:
Agnus Castus, Järnört, Mattlummer


PMS med nedre rygg- och/eller bukbesvär:
Dong Quai, Hjärtstilla


*****************************************************************************************************
Problem med äggstockar (Smärta från äggstockar och/eller att gynekolog identifierat avvikelser i
funktionen hos äggstockarna):


Azurbär, Catuaba, Dong Quai, Luktpion, Sarsaparilla, Silverax


*****************************************************************************************************
Ofruktsamhet

Kvinnan har svårt för att bli gravid:


Agnus Castus, Azurbär, Catuaba, Damiana, Dong Quai, Luktpion, Maca, Schizandra, Withania


Kvinnan blir gravid men får missfall på missfall:


Catuaba, Dong Quai, Luktpion, Sarsaparilla, Silverax


*****************************************************************************************************
Mjölkproduktion:


Sätter igång/ främjar mjölkproduktion:
Agnus Castus ↑, Mariatistel ↑, Nässla ↑,

Lugnar mjölkproduktion:
Salvia


****************************************************************************************************
Problem med menstruation/blödningar


Mellanblödningar:
Agnus Castus, Lomme, Nässla


Ingen/för lite/trög menstruation (för att få fart på den):
Agnus Castus, Azurbär, Dong Quai, Hjärtstilla, Luktpion, Malört, Mattram,
Persilja, Rosmarin, Silverax


Mycket riklig menstruation (för att få den att lugna sig):
Kanadensisk Gulrot, Lomme, Nässla, Rehmannia, Silverax


Smärtsam menstruation: Azurbär, Blåbär, Dong Quai, Hjärtstilla, Luktpion, Silverax


Oregelbunden menstruation:
Azurbär, Bupleurum, Sarsaparilla


*****************************************************************************************************
Problem med yttre könsorgan (Slidan):


Infektion:
Azurbär, Mjölon, Schizandra, Silverax, Maca


Torrhet (ingen eller otillräcklig produktion av vätska/slem i slidan trots sexuell
attraktion/upphetsning):
Azurbär, Damiana, Mjölon, Schizandra, Silverax, Maca


*****************************************************************************************************
Sexlust


Låg libido (oförmåga att tända/bli upphetsad. OBS: Kan givetvis bero på partnern/relationen också,
kanske behöver man något annat innan ens kropp går med på sex? Lyssna inåt och kommunicera
utåt)
Catuaba, Damiana, Dong Quai, Ginseng, Maca, Schizandra, Tribulus


*****************************************************************************************************
Att få igång cykeln efter P-pillerbehandling
Agnus Castus


*****************************************************************************************************
Klimakteriebesvär


Med svettning:

Agnus Castus, Astragalus, Cactus, Ginkgo, Ginseng, Maca, Rysk Rot, Salvia,
Schizandra, Silverax


Med depression:
Ginkgo, Johannesört, Maca, Rysk Rot, Sarsaparilla, Silverax


∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗∗
Kompletterande näringsämnen vid allt från mensproblem till ofrivillig barnlöshet


Mineraler: Magnesium, zink, koppar, mangan, selen

Vitaminer: B6, E

Kundalini-resan

Jag har påbörjat en serie som heter "Kundalini-resan".

Det är inte bara en serie OM Kundalini, utan det ÄR en Kundaliniresa som ni kan göra tillsammans med mig, Ildiko. 

Vart du än befinner dig i processen så kommer det hända saker om du gör den i RÄTT ordning. Del 1 har du dessutom redan gjort !!! 

DEL 1

Del 1 är de senaste 8 dagarna i ditt liv, dvs de 8 dagarna som du levde fram tills idag nu när du läser detta. Ditt liv är din bibel! 

 

DEL 2

 

DEL 3

Del 3 är de 8 dagarna i ditt liv som du har efter att du såg DEL 2

 

DEL 4

 

DEL 5 publiceras i februari 2023

Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) 

Hästkastanj är vanligt förekommande i Sverige upp till Gästrikland.

Arten kommer ursprungligen från områden runt Balkan men har odlas i Sverige länge och förekommer även förvildad. Den är inte att förväxla med den ätbara kastanjen (Castanea Sativa). Till viss del har vi anammat en tradition att äta kastanjer (framförallt till jul) här i Sverige, men den ätbara kastanjen behöver mer värme än vi generellt har i Sverige och om den odlas här är det oftast i södra Sverige. Hästkastanjen har dock varit och är värdefull som medicin och att tvätta ömtåliga tyger med. Och den har såklart ett estetiskt värde enligt många.

Aktiva ämnen

Hästkastanjen innehåller Saponiner, glykosider, kumariner, garvämnen och steroler En av de faktorer som gör Hästkastanjen högpotent (och därför varken god eller lämplig att äta som mat) är framförallt ett högt innehåll av olika saponiner och glukosider. Det är saponinerna som fungerar som tvättmedel. Saponiner finns också riktigt i exempelvis såpnejlika som har används på liknande sätt. Allt som är högpotent i naturen går under benämningen ”giftigt”, men ska man bli förgiftad av hästkastanj så krävs ganska mycket vid upprepade tillfällen. Och smaken gör att man vanligtvis inte äter dem som nötter. Saponiner i små mängder fungerar också blodrenande, så det är inte så att vi aldrig ska förtära saponiner, bara att vi ska ta det i mycket små mängder och gärna utvärtes. Glukosider (i detta fall Aesculin) är hjärttaktiva och ökar permeabiliteten hos kapillärer och tillåter kroppen att absorbera överflödig vätska. Kumariner är en aromatisk förening som förekommer i många växter , därav flera livsmedel där kanel är den mest kända av de som innehåller stora mängder. Kumariner har används vid många sjukdomstillstånd, det vanligaste är ödemtillstånd, infektioner och kronisk trötthet. Garvämnen gör att slemhinnor drar ihop sig vilket bidrar till att främja läkning och att patogener av olika slag har svårare att få fäste. Steroler finns i många livsmedel och har framförallt funktionen att sänka LDL (”dåligt” kolesterol).

Medicinsk användning:

Ödemtillstånd av alla slag

Stockning i ven- och lymfsystem

Åderbråck Svårläkta sår (ex bensår)

Inflammatoriska led- och muskelsjukdomar

 

Torrviktsdosering:

0.2-1 gram, 2-3 gånger per dag i perioder om upp till 7 dagar.

 

Salva/lotion mot åderbråck:

Utvärtes är det okej med större mängder och under längre tid. Blanda 3 gram torkat pulver i en dl hudlotion av ett slag som lätt tas upp av huden. Massera berörda områden områden och kringliggande områden med lotionen i upp till 21 dagar på raden.

Studier som visar på att vaccin ökar risken för diabetes

10 Studier som visar en koppling mellan diabetes typ 1 och vaccinationer.
1 • Hemophilus influenza B (Hib) vaccinet ökar signifikant risken att utveckla diabetes typ 1
”Exponering för Hib immunisering är kopplat till ökad risk för insulin beroende diabetes (IDDM).”
Mer än 240,000 barn delades in i tre grupper. En grupp gavs inget Hib vaccin. En grupp mottog 1 dos Hib och en tredje grupp gavs 4 doser av Hib vaccinet.
Bland 7 åringarna var det 54 fler fall per 100,000 barn i gruppen som fick 4 doser mot gruppen som inte fick något Hib vaccin.
Bland 10 åringarna var det 58 fler fall per 100,000 barn i gruppen som fick 4 doser mot gruppen som inte fick något Hib vaccin.
De flesta nya fallen uppträdde 38 till 46 månader efter Hib vaccinationen.
Classen JB, Classen DC. Clustering of cases of insulin dependent diabetes (IDDM) occurring three years after Hemophilus influenza B (HiB) immunization support causal relationship between immunization and IDDM. Autoimmunity July 2002; 35(4): 247-53
2 • Denna journal förser oss med bevis att vaccin bidrar till förändringar i immunprocessen och som så småningom leder till diabetes typ 1
När vi analyserade uppkomsten av autoantikroppar, var nivåerna av - IA-2A (känsliga antikroppsmarkörer kopplade till uppkomsten av diabetes typ 1) signifikant högre hos barn som mottagit Hib vaccinet.
Vaccinations may induce diabetes-related autoantibodies in one-year-old children.
Wahlberg J, et al. Ann N Y Acad Sci. 2003.
3 • Det finns en tydlig koppling mellan vaccin-inducerad diabetes type 1 och autism epidemin.
”Vi har i flera år publicerat att vaccin-inducerad inflammation orsakar en epidemi av diabetes typ 1 och andra sjukdomar. Vår nya data, så väl som den omfattande datan från andra gällande inflammationens roll i utvecklingen av autism, lämnar bara små tvivel om att vaccinen har en avgörande roll i autism epidemin. ”
Denna studie analyserade kopplingen mellan en utbred frekvens av autism hos barn av olika raser och förekomsten av diabetes typ 1 och typ 2.
Raser med högst frekvens av typ 1 diabetes hade generellt högst förekomst av autism. Raser som hade högst frekvens av typ 2 diabetes hade generellt lägst förekomst av autism.
Samtidiga epidemier av diabetes och autism förefaller ha samma grundorsak.
Prevalence of Autism is Positively Associated with the Incidence of Type 1 Diabetes, but Negatively Associated with the Incidence of Type 2 Diabetes, Implication for the Etiology of the Autism Epidemic
John B Classen*
Classen Immunotherapies, I
4 • Hepatit B vaccinet ökar signifikant risken att utveckla diabetes typ 1
”Insulin-beroende diabetes mellitus (IDDM) är en vanlig autoimmun sjukdom, och immun stimulering med olika immunstimulanter har kopplats till en ökning av autoimmunitet hos både djur och människor. Det är således förutsägbart att när du immuniserar en stor population av barn kommer du märka en signifikant ökad risk för IDDM”
Denna journal analyserade data från Nya Zeeland, Italien och Frankrike och bekräftar en signifikant ökad risk för IDDM kopplad till hepatit B vaccinet.
I Nya Zeeland ökade frekvensen hos barn 0-14 år med 48% efter att hepatit b vaccinet implementerades i vaccinprogrammet.
I Italien ökade frekvensen signifikant när man jämförde vaccinerade med ovaccinerade
(RR = 1.40).
I Frankrike ökade frekvensen hos barn 0-4 år med 61% efter att hepatit b vaccinet implementerades i vaccinprogrammet. En signifikant ökning även vid 10-14 års ålder (RR = 1.31)
Clustering of Cases of IDDM 2 to 4 Years after Hepatitis B Immunization is Consistent with Clustering after Infections and Progression to IDDM in Autoantibody Positive Individuals
John Barthelow Classen*
Classen Immunotherapies Inc., 6517 Montrose Avenue, Baltimore, MD 21212, USA
The Open Pediatric Medicine Journal, 2008, 2: 1-6
5 • ”Påssjuka vaccinationer förser oss inte med skydd mot diabetes mellitus, och det kan till och med framkalla detta.”
Påssjukavaccinet innehåller ett försvagat levande påssjuka-virus som tyder på en sannolik koppling mellan påsjukavaccin och diabetes.
Mumps, mumps vaccination, islet cell antibodies and the first manifestation of diabetes mellitus type I.
Otten A, et al. Behring Inst Mitt. 1984.
6 • Denna studie undersökte 16 fall av påssjuka och 2 fall av diabetes mellitus som inträffade efter påssjuka vaccination
Vaccine induced mumps-like diseases.
Quast U, et al. Dev Biol Stand. 1979.
7 • Dessa forskare var bland dem första att dokumentera ett fall av barndiabetes efter påssjuka-vaccination.
Diabetes mellitus after mumps vaccination.
Sinaniotis CA, et al. Arch Dis Child. 1975.
8 • Alla vacciner har potential att orsaka diabetes, risken kan vara ännu större i familjer med en historia av diabetes.
”Resultaten från denna studie är förenliga med tidigare studier som visar en koppling mellan vacciner och typ 1 diabetes.”
Denna journal analyserade 11 års hälsodata för att utvärdera risken mellan barnvaccinationer och utvecklingen av typ 1 diabetes.
Vacciner för Haemophilus influensa typ b (Hib), MMR, polio, hel-cell kikhosta och den kombinerade DTP vaccinet var alla kopplade till en signifikant ökad risk för typ 1 diabetes.
En dos av MMR ökade risken för diabetes med 88%. Två doser av oralt poliovaccin dubblade risken för diabetes.
Ett barn med ett syskon som redan har typ 1 diabetes kan vara 70 till 150 gånger mer sannolikt att utveckla diabetes av ett Hib vaccin än att dra någon fördel av vaccinet.
Alla vaccin har potential att orsaka diabetes.
Risk of Vaccine Induced Diabetes in Children with a Family History of
Type 1 Diabetes
John Barthelow Classen
Open Pediatr Med J 2008
9 • ”Den aktuella journalen granskar flera olika mekanismer för vilka vacciner är kända för att manipulera immunsystemet och kan framkalla en autoimmun sjukdom såsom typ 1 diabetes”
Många olika vacciner, inkluderat levande och avdödade virus har kopplats till utvecklingen av insulin-beroende diabetes i både människor och djur.
Vaccines and the risk of insulin-dependent diabetes (IDDM): potential mechanism of action.
Classen JB, et al. Med Hypotheses. 2001.
10 • Epidemier av diabetes och inflammatoriska sjukdomar är relaterade till vaccininducerad överbelastning av immunsystemet.
”Omfattande bevisning kopplar vaccin-inducerad överbelastning av immunsystemet till epidemien av typ 1 diabetes. Den senare datan indikerar att fetma, typ 2 diabetes och andra komponenter av det metabola syndromet är starkt kopplad till vaccinationer.”
Denna journal belyser vaccin-inducerad överbelastning och hur det kan förklara många av de förändringarna i epidemier av inflammatoriska sjukdomar.
Typ 1 och typ 2 diabetes, metabola syndromet, autism, och autoimmun sjukdom har ökat signifikant hos barn efter en betydande ökning av rutinmässiga vaccinationer.
Vacciner är kommersiellt designade att stimulera en immunrespons och barn med svaga immunsystem riskerar att överstimulera immunsystemet vilket ökar risken för inflammatoriska störningar och autoimmuna sjukdomar.
Säkerhetsstudierna för vaccinernas godkännande är antingen för kortvariga eller så använder man otillbörligt andra vaccinerade barn som kontroller vilket begränsar studierna från att hitta en koppling mellan vacciner och den pågående epidemien av inflammatoriska sjukdomar.
Review of Vaccine Induced Immune Overload and the Resulting Epidemics of Type 1 Diabetes and Metabolic Syndrome, Emphasis on Explaining the Recent Accelerations in the Risk of Prediabetes and other Immune Mediated Diseases
J Mol Genet Med 2014
J Barthelow Classen

Studier som visar på att sk barnsjukdomar skyddar mot allergier

Allergier
Barnsjukdomarna skyddar mot oss mot allergier i framtiden medan vaccinationer ökar risken för att utveckla allergier.
1913 fick Carles Robert Richet nobelpriset i medicin för hans arbete med Anafylaxi. Han såg att vi utvecklade allergier om vi injicerade proteiner i blodomloppet.
Ändå kan man fortfarande idag höra från verklighetfrånvända människor att vacciner inte skulle orsaka allergier. Skamligt. Att vi injicerar proteiner via blodomloppet är inget som vårt nuvarande medicinska system ens hymlar med, det är fakta.
15 peer-reviewed studier om
allergier och vaccin
1 • Denna studie undersökte 262 ungdomar i Västafrika för att utreda huruvida mässling skyddar mot Atopi (en allergisk reaktion), fastställt genom ett positivt pricktest för 1-7 allergener.
Barn som genomgått mässling var signifikant mindre benägna att ha allergier mot barn som var vaccinerade och inte genomgått mässlingen (OR = 0,36).
Measles and atopy in Guinea-Bissau.
Shaheen SO, et al. Lancet. 1996.
2 • Forskare undersökte 446 barn med en snittålder på 8 år som fått bröstmjölk i minst 1 år och som endast haft bröstmjölk som föda första halvåret.
Bland de 243 barn som mottagit kikhostavaccin hade 10,7% av barnen diagnostiserats med astma jämfört med 2% av de 203 barn som inte vaccinerats - en femfaldig ökning.
Pertussis vaccination and asthma: is there a link?
Odent MR, et al. JAMA. 1994 Aug 24-31.
3 • Barn som vaccinerades mot kikhosta eller MPR hade signifikant högre sannolikhet att diagnostiseras med astma och eksem.
”I denna observationsstudie som analyserade data över hälsodokument hittade vi en koppling mellan MMR och DPPT vaccination och astma och eksem.”
Denna studie undersökte hälsojournaler över 29,238 barn från nyfödda till 11 års ålder för att klargöra huruvida DPPT (difteri, polio, kikhosta, stelkramp) och MPR vaccination påverkade förekomsten av astma och eksem.
Det var en stark statistisk signifikans kopplad till både DPPT och MPR vaccinet.
En koppling som kvarstod även efter man justerade skillnaderna för hur ofta vaccinerade och ovaccinerade barn togs till doktorn.
DPPT vaccinerade barn var 14 gånger mer benägna att diagnostiseras med astma och 9 gånger mer benägna att diagnostiseras med eksem.
MPR vaccinerade barn var 3,5 gånger mer benägna att diagnostiseras med astma och 4,6 gånger mer benägna att diagnostiseras med eksem.
När man delade upp barnen i mindre åldersgrupper plus kompenserade för att ovaccinerade hade färre tillfällen att diagnostiseras kunde författarna till slut sammanfatta studien med att vaccinationerna inte är en riskfaktor för allergiska sjukdomar.
Vaccination and Allergic Disease: A Birth Cohort Study
Tricia M. McKeever, PhD, Sarah A. Lewis, PhD, and Richard Hubbard, DM, Msc
4 • Barn som genomgått mässlingen är signifikant mindre benägna att utveckla allergier än barn som vaccineras mot mässling.
”Vår data visar att mässling infektion kan skydda mot allergisk sjukdom hos barn.”
Denna studie undersökte hälsodokument från mer än 10 000 barn i 5 europeiska länder för att fastställa huruvida genomgången mässling eller mässlingvaccinet påverkar risken att utveckla allergier.
Barn som genomgick mässlingen var signifikant mindre benägna att utveckla allergiska symptom, vanliga inandningsbesvär eller matallergier eller att ha blivit diagnostiserad som allergiker av en doktor jämfört med barn som inte genomgått mässling.
Barn som var vaccinerade och aldrig genomgått mässling var signifikant mer benägna att utveckla allergisk rinokonjunktivit (atopisk luftvägsinflammation) jämfört med barn som var ovaccinerade och aldrig genomgått mässling.
Allergic disease and atopic sensitization in children in relation to measles vaccination and measles infection.
Rosenlund H, et al. Pediatrics. 2009.
5 • Barn som genomgått vattkoppor är signifikant mindre benägna att utveckla astma och allergier mot barn som vaccinerats mot vattkoppor.
”Vild vattkoppor-infektion upp till 8 års ålder har visat sig skydda mot atopic dermatitis (böjveckseksem) och astma.”
100 barn som genomgått vattkoppor jämfördes med 323 slumpmässigt utvalda barn som var vaccinerade mot vattkoppor.
Barn upp till 8 år som genomgått den vilda typen av vattkoppor var signifikant mindre benägna att utveckla astma, allergic, rhinoconjunctivitis (allergisk snuva),
atopic dermatitis (böjveckseksem).
Chickenpox in childhood is associated with decreased atopic disorders, IgE, allergic sensitization, and leukocyte subsets.
Silverberg JI, et al. Pediatr Allergy Immunol. 2012.
6 • Denna studie analyserade 78 potentiella riskfaktorer för 13 allergener hos 1,144 turkiska barn
En historia av mässling gav signifikant skydd mot kvalsterallergi.
Determinants of atopic sensitization in Turkish school children: effects of pre- and post-natal events and maternal atopy.
Kuyucu S, et al. Pediatr Allergy Immunol. 2004.
7 • Barn med en historia av mässlingen är signifikant mindre benägna att utveckla allergier än barn som saknar en historia av mässling.
”Resultaten in denna studie indikerar att fynden av allergisk sjukdom är mindre frekvent hos barn som genomgått mässling”
Barn som genomgått mässlingen var signifikant mindre benägna att utveckla känslighet mot damm eller att söka akut vårdbehandling för astma.
Barn utan en historia av mässling var signifikant mer benägna att kräva behandling med kortikosteroider (vid astmakontroll).
Frequency of allergic diseases following measles.
Kucukosmanoglu E, et al. Allergol Immunopathol (Madr). 2006 Jul-Aug.
8 • Mässling förbättrar Äggallergi
Flera barn med matallergiska utslag hade en klar förbättring av symptomen efter naturligt genomgången mässling.
”5 patienter med atopisk dermatitis som var överkänsliga mot ägg (höna) observerades före och efter naturligt genomgången mässlingvirus infektion. Efter 4 veckor förbättrades eksemen avsevärt i 4 av de 5 patienterna utan att den allergiframkallande maten togs bort. Inga anti-allergi mediciner eller steroid-salvor användes”
Barnen med matallergier och atopisk dermatitis (torrhet, fjällighet, kliande hud reaktioner) hade påtaglig förbättring av symptom efter de kontraherade mässling.
Kondo N, Fukutomi O, et al. Improvement of food-sensitive atopic dermatitis accompanied by reduced lymphocyte responses to food antigen following natural measles virus Infection. Clin Exp Allergy 1993 Jan; 23(1): 44-50
9 • Barn som aldrig mottagit MPR vaccin fick starkare skydd mot allergier.
Prevalens av atopi var lägre i barn från antroposofiska familjer än barn från andra familjer. Livsstilsfaktorer associerade med antroposofin kan minska risken för atopi i barndomen”
Forskare jämförde 295 antroposofiska barn mellan 5-13 års ålder med 380 jämnåriga i en kontrollgrupp.
Barnen som aldrig mottagit ett MPR vaccin hade signifikant lägre förekomst av allergier. (OR=0,67).
Alm JS, Swartz J, et al. Atopy in children of families with an anthroposophic lifestyle. Lancet 1999 May 1; 353(9163): 1485-88.
10 • Barn som mottagit MPR vaccinet visade en ökad risk för Allergisk rinokonjunktivit (hösnuva), medan mässling infektion var kopplad till en lägre risk för Immunglobulin klass E (IgE) orsakad eksem.
Denna studie jämförde 4,606 antroposofiska barn 5-13 år mot en kontrollgrupp på 2,024 barn för att bestämma faktorerna som minskar risken för allergier.
Barn som mottagit MPR vaccinet var mer benägna att utveckla rinokonjunktivit. Naturlig mässling infektion minskade risken för eksem.
Allergic disease and sensitization in Steiner school children.
Flöistrup H, Swartz J, et al. J Allergy Clin Immunol. 2006.
11 • Barn som mottagit kikhostavaccin var 2-5 ggr mer benägna än ovaccinerade barn att få en astmadiagnos.
”Oddsen att ha en historia av astma var dubbelt så stor bland vaccinerade personer än bland ovaccinerade personer”
Denna studie undersökte huruvida det fanns en koppling mellan barn som mottagit difteri-stelkramp-kikhosta eller stelkrampsvaccin och senare fått allergier och allergi-relaterade respiratoriska symptom.
Vaccinerade barn hade dubbelt så stor sannolikhet mot ovaccinerade barn att diagnostiseras för astma och 63% mer sannolika att diagnostiseras för allergi-relaterade respiratoriska symptom de senaste 12 månaderna.
Effects of diphtheria-tetanus-pertussis or tetanus vaccination on allergies and allergy-related respiratory symptoms among children and adolescents in the United States.
Hurwitz EL, et al. J Manipulative Physiol Ther. 2000.
12 • Barn som vaccinerades mot kikhosta var signifikant mer benägna att utveckla astma, hösnuva och matallergier.
”I den ovaccinerade gruppen fanns ingen koppling mellan kikhosta infektion och atopisk sjukdom. I den vaccinerade gruppen var all koppling mellan kikhosta infektion och atopisk sjukdom positiv.”
Denna studie utvärderade en koppling mellan kikhosta och allergiska besvär genom att dela upp 1,872 barn 8-12 år gamla i två grupper som antingen fått kikhosta vaccin eller inte fått kikhostavaccin under första levnadsåret.
Barn som vaccinerats mot kikhosta hade en fördubblad risk för Astma (2,24), Hösnuva (2,35), matallergier (2,68).
Reported pertussis infection and risk of atopy in 8- to 12-yr-old vaccinated and non-vaccinated children.
Bernsen RM, et al. Pediatr Allergy Immunol. 2008.
13 • riskfaktorer för barnastma och allergier.
I Nya Zeeland undersökte forskare 1,265 barn och fann att de som mottagit difteri-stelkramp-kikhosta och poliovaccin hade 23% episoder av astma medan 30% hade konsulterats för andra allergiska sjukdomar.
Barnen som inte vaccinerats hade inga dokumenterade episoder eller konsultationer för allergiska sjukdomar.
Is infant immunization a risk factor for childhood asthma or allergy?
Kemp T, et al. Epidemiology. 1997.
14 • Barn med fördröjd kikhosta-vaccination senare än rekommenderat var signifikant mindre benägna att utveckla astma.
”Vi har upptäckt en koppling mellan tiden för DTP administration och början till astma vid 7 års ålder. Fördröjd administration av första dosen DTP med mer än 2 månader från den rekommenderade tiden var kopplad till en minskning av barnastma med 50%.”
Denna studie analyserade hälsodokument från 11,531 kanadensiska barn för att undersöka huruvida tidsramen för DTP vaccinationen påverkade oddsen att utveckla astma vid 7 års ålder.
Barn som fördröjde första dosen mer än 2 månader halverade risken för astma.
Utbredningen av astma:
Hos barn som vaccinerats enlig den rekommenderade tidpunkten hade 13,8% astma vid 2 månaders ålder.
Vid fördröjning till 3 månaders ålder
hade 10,3% av barnen astma.
Vid fördröjning till 4 månaders ålder
hade 9,1% av barnen astma.
Vid fördröjning till mer än 4 månaders ålder och uppåt hade 5,9% av barnen astma.
Delay in diphtheria, pertussis, tetanus vaccination is associated with a reduced risk of childhood asthma.
McDonald KL, et al. J Allergy Clin Immunol. 2008.
15 • Barn som mottog kikhosta, MPR eller tuberkulos (BCG) vaccin senare än rekommenderat hade signifikant mindre risk att utveckla hösnuva.
Denna studie analyserade två stora engelska databaser innehållande hälsodokument över mer än 116,000 barn för att undersöka huruvida en fördröjning av DTP, MPR, BCG vaccinerna påverkade utgången för hösnuva.
Barn som inte mottog 3e dosen DTP förens efter 1a födelseåret hade en 40% minskad risk att utveckla hösnuva jämfört med barn som vaccinerats vid 5 månader som rekommenderas.
Barn som inte mottog 1a dosen MPR förens efter 2a födelseåret hade en 38% minskad risk att utveckla hösnuva jämfört med barn som vaccinerats vid 14 månader som rekommenderas.
Barn som mottog BCG före sitt 2a födelseår hade en signifikant ökad risk att utveckla hösnuva jämfört med barn som inte vaccinerats eller mottagit vaccinet senare.
Timing of routine immunisations and subsequent hay fever risk.
Bremner SA, et al. Arch Dis Child. 2005.

Nu är det dags att plocka såpnejlika!

Just nu finns det små och stora hav med såpnejlika i hela Stockholm och i de flesta andra delarna av Sverige.
Du möter dem på alla möjliga platser, allt från på ängar. längst vägar och mitt i en skog.

Har du inte lärt känna dem ännu så använd google för att titta på några bilder och åll sedan ögonen öppna.
Fr.o.m att du träffat ditt första gäng såpnejlikor så kommer du stöta på dem var och varannan dag.
De doftar ljuvligt och många odlar dem i sin trädgård. De växer dock, som sagt, vilt och dessutom ganska rikligt.

Att förse sig med ekologiskt virke till en årsförbrukning av Schampoo och tvättmedel är alltså inga problem.

De växer egentligen från våren och hela sommaren framtill hösten, men det är just nu de blommar och därför är lätta att känna igen.
Det en är ute efter är saponinerna, ett ämne som löddrar. Än idag så använder konservatorier och vissa museum såpnejlikevatten för att tvätta värdefulla textilier. Och kanske kan vi komma till att att även vi är värdefulla.
Så pass värdefulla att vi förtjänar att strosa omkring då och då för att plocka växter.
Så värdefulla att vi, så mycket vi kan, är varsamma om vad vi stoppar i oss och miljön runt omkring.
Det är nämligen så att vi äter även genom huden! De flesta ämnen i ett schampoo tas mer eller mindre upp av huden och de schampoon vi köper består oftast av väldigt många ämnen och att en behöver vara kemi-nörd för att någorlunda förstå sig på hälften av dem. Visst är det så att vår hud är ett skydd som inte släpper igenom hur mycket som helst av vad som helst....men å andra sidan så förstörs ju det skyddet delvis av att de schampoon vi köper ofta tvättar alldeles för rent. Så rent att det faktiskt inte blir rent. Så rent att vi faktiskt blir fattiga på det skyddet vi har samt många av de mekanismer och uppgifter som huden har. Allt från att skydda mot väder, vind och patogena mikrober/ ämnen till att återanvända viktiga mineraler (vilket är rätt coolt att vi kan göra inte minst med tanke på att vi som kollektiv fortfarande lever på ett sätt som gör att våra jordar blir allt fattigare).

Så ut och plocka Såpnejlika med dig! Du får inte plocka rötterna. Det är rötterna som innehåller mest saponiner men saponiner finns i hela växten. Så använd dig av stjälk, blad och blommor.

Gråbo

Just nu finns det massor av Gråbo att skörda där ute!
Gråbo är en medlem av familjen Artemisia. Samma familj som exempelvis Malört, Dragon och Sommarmalört (vars aktiva ämnen en syntetiserat och gjort Malariamedicin av).
Gråbo används i huvudsak vid magåkommor av olika slag men också exempelvis sömnlöshet. Gråbo innehåller en olja som är parasitdödande varför hon också är effektiv vid vissa invärtes parasiter (framförallt spolmask och andra maskar som gillar att leva i magen).
En av de aktiva ämnena är Thujon varför hon också används vid sömnlöshet samt när man vill ha fler klardrömmar. Thujon är psykoaktiv även om det mest märks när man sover. Man blir klartänkt, lugn och faktiskt lite euroforisk men på ett sätt som gör att man har lättare att somna. Hon har därför används mycket vid drömmagi genom tiderna.
Hon är potent, så man bör inte dricka mer än 3 koppar te per dag och inte mer än 3 dagar i sträck.
Här har ni en studie som gjordes vid SLU för några år sedan :

Om kvanthopp och Två kopps-metoden

Tänk att Två Kopps-metoden alltid funkar i någon grad! 

Välkommen att inspireras >>

Kan man behandla Covid-19 med örter?

Covid-19 är en sjukdom som orsakas av ett slags Corona-virus.

Som alternativmedicinare i Sverige så  finns det några tillstånd som jag ej får behandla. och smittsamma sjukdomar är en av dem.

Däremot får jag ju informera om saker och ting. 

Det finns en hel del örter som är konstaterat antivirala (örter som hämmar virus). Vilken/vilka av dessa som är mest verksamma mot just covid -19 är svårt att säja men här nedan radar jag upp de örter som vi vet (genom studier) är allmänt verksamma mot virus: 

 Aloe Vera

Astragalus

Citronmeliss (inkl. Herpes)

Echinacea

Isop ( även verksam mot torrhosta)

Johannesört

Läkesvamp (Maitake, Reishi, shitake)

Olivblad

Pau D´arco

Propolis (kåda från barrträd)

Ringblomma

Rysk rot

Salvia

 

De som blir allvarligt sjuka av Covid-19 har i regel fått lugninflammation. Viruset tar sig långt ned i lungorna och stör vävnaden och då får bakterier lätt fäste varav tillståndet blir värre. Därför listar jag här nedan örter som är nämnvärt verksamma mot bakterier: 

Aloe Vera

Astragalus (förmodligen H.pylori)

Bittergurka

Boldo (matsmältningskanal och urinvägar)

Catechu

Citruskärneextrakt

Damiana (inkl. urinvägarna)

Echinacea (Förmodligen H.Pylori)

Eukalyptus

Euphoria

Fo Ti

Gentiana

Gotu Kola

Johannesört

Kalumba

Kanadensisk gulrot

Kardborre

Mahonia

Mjölon

Nejlika

Olivblad

Pau D´arko

Propolis (kåda från barrträd)

Ringblomma

Rosmarin

Salvia

Stevia

Timjan

Tranbär

Trollhassel

Vattenklöver

Vitlök

Älggräs

 

 

 

Covid-19 karaktäriseras inte alltid, men ganska ofta av en ihållande och jobbig torrhosta. 

Här är örter som är verksamma vid just den sortens hosta: 

Kungsljus

Isop

Läkemalva

 

 

Kan man göra något för att förebygga en Coronainfektion alternativt se till att man blir mindre sjuk om man ändå får Covid-19?

 Ja, förutom de råden du redan fått såsom att vara noga med handhygien, inte träffa så många människor osv så vet vi helt säkert att det går att höja immunförsvaret med C-vitamin och zink (även verksamt om man väl blivit sjuka). Ta gärna terapeutiska doser, dvs mer än det rekommenderade dagliga intaget som ju är en minimidos och dessutom förhållandevis låg sådan i Sverige i jämförelse med många andra länder. 

 

Här listar jag några örter som är immunförsvarshöjande: 

Andographis

Bupleurum 

Kattklo

Rysk rot

 

Som du ser är ISOP den örten som dyker upp oftast. Det behöver dock inte betyda att den är mest verksam. 

 

Om du själv vill titta på olika studier kan jag rekommendera dig att använda dig av PubMed (databas över medicinska studier)

 

 

 

Försurning

Kroppen har ett bufferingsystem som jobbar för att uppnå det optimala Ph-värdet, dvs den optimala balansen mellan syror och baser. 

Med tiden och med onödigt stora påfrestningar blir degt systemet överbelastat och utmattat varav det inte fungerar lika effektivt. 

Vi kan dock avlasta det här buffertsystemets arbetsuppgifter, låta det komma i kapp och på så vis vinna mycket ienergi och hälsa. 

Läs här för att förstå mer och främja ett balanserat Ph-värde >>

Giftfritt, för hälsan och naturen

Min Fytoelev Andrea Roos har skrivit en artikel som jag finner så pass inspirerande att jag vill dela den här.

Hoppas att den kan inspirera dig också:

 Giftfritt - För Hälsan & Naturen>>

 

 

Känslokarta!

En guide att använda om en behöver hjälp att identifiera sina känslor

Djur som använder medicinalväxter

På kunskapskanalen gick programmet "Djur som botar djur".

Missade ni den så har ni första avsnittet här:

http://www.svtplay.se/video/6738897/djur-som-botar-djur/djur-som-botar-djur-avsnitt-1

 

Använder du kopparspiral?

Här kommer en uppmaning och/eller påminnelse till dig som använder kopparspiral:

Tänk på att koppar är en antagonist till zink. Rent konkret betyder det att koppar sänker nivåerna av zink i kroppen.

Vid långvarigt bruk av kopparspiral och/eller andra faktorer som gör att du regelbundet får i dig stora mängder av koppar (ex att vattnet hemma hos dig innehåller stora mängder  koppar) är det ännu viktigare än vanligt att se till att man får i sig zink. Ät då regelbundet råvaror som innehåller nämnvärda mngder zink och ta eventuellt zinktillskott.

Det är absolut inte så att koppar är dåligt, det är lika livsnödvändigt som zink. Balansen däremellan är dock viktig. Skulle du av någon anledning få i dig ovanligt stora mängder zink skulle du istället behöva vara extra noga med att också tillföra koppar.

Se "Örtskolan" på svtplay

På svt play kan du nu se enkla och bra tips på hur vi kan använda det som finns i naturen.

Varje avsnitt ligger kvar i 30 dagar efter det att programmet sänds på tv

http://www.svtplay.se/ortskolan

BJÖRK

- Gratis Detox av bästa sorten

Överallt därute finns nu lättillgänglig detox av bästa sorten.

Enklast är väl att göra ett te och dricka det 2-3 gånger per dag.

Björkbladen renar och stärker kroppen inifrån och ut.

Läs mer om Björkens egenskaper >>